Lyckoprojektet-

augusti 11, 2009

Vanliga frågor

Sparat under: Uncategorized — admin @ 10:53 f m

 Vad är lycka för något?
Inom lyckoforskningen brukar det ofta talas om att lyckan har två komponenter, en bedömningsmässig och en känslomässig. Den första kallas livstillfredställelse och innebär att man på det stora hela taget är tillfredställd med sitt liv och värderar det som ett gott liv. Den andra, emotionella komponenten, handlar om att känna positiva känslor såsom glädje och samtidigt undvika negativa känslor som smärta eller tristess.

Lyckans bedömningsmässiga och emotionella komponent kan tyckas vara väldigt lika, men faktum är att den uppmätta korrelansen i studier som gjorts inte är total utan att de i många fall kan skilja sig åt för en person eller grupp av personer. Till exempel är gifta människor mer tillfredställda med sina liv än ogifta samtidigt som de inte känner fler positiva eller mindre negativa känslor, enligt studier som gjorts i bland annat USA och Frankrike(1).

Inom filosofin brukar lycka betraktas som ett positivt mentalt tillstånd och dessutom som någonting som är gott i sig. Lycka är ett mål i sig och inte ett medel för någonting annat. Detta kan kontrasteras till exempel pengar som vi inte ser som värdefulla och vill ha för deras egen skull utan enbart för att de kan vara ett medel som hjälper oss att få andra saker, såsom mat eller kläder. Maten vi köper vill vi i sin tur inte heller ha för dess egen skull utan för dess näring och de smakupplevelser den ger oss. Och så vidare.

Det svenska ordet ‘lycka’ kan vara något missvisande eftersom det ibland används för att beteckna väldigt intensiva extatiska tillstånd som människor vanligen kanske bara upplever några få gånger i sina liv. Men vi, och de flesta lyckoforskare, använder termen på ungefär samma sätt som engelskans ‘happiness’, det vill säga inte bara för de mest extrema lyckotillstånden utan även för mindre intensiva tillstånd av välmående.

Ibland talar människor om “lycka för mig är” eller “lycka för dig är” och att lycka är olika saker för olika personer. Även om detta skulle vara korrekt innebär det inte att det behöver finnas flera olika typer av lycka och att varje person har sin egen typ av lycka. Snarare gäller det här att tänka på skillnaden mellan lycka och vad som orsakar lycka. Även om det är samma sak, lycka, som olika människor upplever så kan den ha olika orsaker för olika personer. Till exempel kanske en person mår bra och blir lycklig av hård fysisk träning samtidigt som en annan inte alls tycker om att träna.

Källor:
1: Krueger, A., D. Kahneman, D. Schkade, N. Schwarz, and A. Stone (2009): “National Time Accounting: The Currency of Life”, in A. Krueger: Measuring the Subjective Well-Being of Nations: National Accounts of Time Use and Well-Being, NBER, forthcoming.

 Är det inte egoistiskt att försöka öka sin egen lycka?

Att försöka leva ett lyckligt liv är inte mer själviskt än att försöka leva ett hälsosamt liv. Snarare är det tvärt om. Faktum är den som blir lyckligare inte bara hjälper sig själv utan även hjälper andra, både när och fjärran. Studier över tid har visat att en persons lycka sprider sig genom hennes kontaktnätverk till vänner, kollegor och till och med grannar i ända upp till tre led(1). Den enes lycka är inte den andres olycka: delad lycka är dubbel lycka. Dessutom är mycket lyckliga människor mer benägna än andra både att engagera sig ideellt och att ge pengar till bistånd och välgörenhet(2)

Ett skäl till att en uppfattning om lyckosökande skulle vara själviskt finns hos vissa skulle kunna vara att strävan efter lycka förväxlats med en strävan efter rikedom, makt eller lyx på andras bekostnad. Kanske har den olyckliga associationen uppkommit utifrån att människor trott att det är just sådana saker som gör oss lyckliga, att vi plötsligt finner lyckan bara vi blir rika och mäktiga. Faktum är dock att lyckoforskningen visat att, åtminstone för oss som har de grundläggande behoven uppfyllda, lycka i första hand handlar om psykologiska faktorer som personlighetsdrag och omständigheter som om vi har goda relationer till våra vänner och hur vi spenderar vår tid.

Källor:
1: J.H. Fowler & N.A. Christakis. (2008). “Dynamic spread of happiness in a large social network: longitudinal analysis over 20 years in the Framingham Heart Study”, BMJ 337 p. a2338.
2: Lyubomirsky, Sonja, Laura King, & Ed Diener. (2005). “The Bene¬ts of Frequent Positive Affect: Does Happiness Lead to Success?” Psychological Bulletin, 131(6): 803-55.

Går det att bli långsiktigt lyckligare?

Ja, allt mer forskning tyder på att det är möjligt att förändra sin grundnivå för lycka. Trots att tvillingstudier har visat att våra lyckonivåer i ganska hög grad är beroende av genetiska faktorer finns det ett utrymme för förändringar. Exempelvis pekar en studie på att en betydande del av människors lyckonivå förändras över livet(1). Personlighetsforskningen inom psykologin har även visat att personlighetsdrag som är starkt kopplade till lycka, till exempel graden av neuroticism, tenderar att förändras ju äldre vi blir(2). Forskningen kring tillämpningen av personliga lyckostrategier är än så länge i sin linda men psykologiska interventioner (experimentstudier) med avseende att öka en grupp individers lyckonivå har visat sig ge effekter som varar under flera månader(3). Bland annat har Seligman med fler visat att en grupp individer som fick till uppgift att skriva ner tre bra saker som hänt under dagen under fyra månader systematiskt uppvisade högre lyckonivåer jämfört med en kontrollgrupp(4).

1: Lucas, R., & Donnellan, M. (2007). How stable is happiness? Using the STARTS model to estimate the stability of life satisfaction. Journal of Research in Personality, 41, 1091-1098
2: Rantanen J, Metsapelto R-L, Feldt T, Pulkkinen L, Kokko K. (2007). Long-term stability in the Big Five personality traits in adulthood. Scand J Psychol 48:511-518.
3: Lyubomirsky, S & Sin, N S. (2009) Enhancing well-being and alleviating depressive symptoms with positive psychology interventions: a practice-friendly meta-analysis. Journal of Clinical Psychology 65: 467 - 487
4: Seligman, M.E.P., Steen, T.A., Park, N. & Peterson, C. (2005) Positive Psychology progress:empirical validation of interventions, American Psychologist, 60:410-421.

Vad menas med att lyckostrategierna är evidensbaserade?

Med detta menas vanligen att strategierna har visat sig fungera i vetenskapliga experiment där lyckonivåerna hos “lyckostrategigruppen” jämförts med en kontrollgrupp. Exempelvis delas ett urval av individer slumpmässigt in i två grupper. Den ena får till uppgift att praktisera en lyckostrategi samtidigt som den andra, kontrollgrupppen, får göra en aktivitet som inte är avsedd att öka deras lyckonivå. En vanlig uppgift för kontrollgruppen är att skriva ner vad som hänt under dagen med jämna mellanrum under experimentet. Tidsperioden för experimenten brukar variera från 3-4 veckor upp till flera månader. Om lyckonivåerna i gruppen som praktiserat lyckostrategin har ökat och ökningen skiljer sig signifikant från kontrollgruppen under experimentet eller vid dess slut har man funnit stöd för att lyckostrategin fungerar.

Detta betyder inte att lyckostrategin nödvändigtvis fungerar för alla människor. En genomsnittlig positiv förändring för testgruppen som helhet är förenlig med att vissa deltagare i gruppen inte blivit lyckligare av strategin. Dessutom är de urval som används i psykologiska experiment i allmänhet inte representativa för befolkningen som helhet. De flesta studier baseras på ett urval av amerikanska universitetsstudenter och det är möjligt att kulturella skillnader medför att andra grupper “svarar” annorlunda på strategierna. Trots dessa tänkbara felkällor är psykologiska experimentstudier förmodligen den mest tillförlitliga kunskapskälla vi har kring vilka lyckostrategier som fungerar för människor i allmänhet.
Fungerar lyckostrategierna för alla människor?

En del lyckostrategier fungerar sämre för vissa människor och bättre för andra. Samtidigt har det visat sig att andra, som att spendera tid på att umgås med vänner, verkar fungera för de flesta människor. En rimlig hypotes är att extroverta utåtriktade människor skulle njuta mer av att träffa vänner och bekanta än de introverta, vilka är mer inåtvända. Men när forskare testade den här hypotesen visade det sig överraskande nog att inte bara de extroverta utan även de introverta blev lyckligare av att ägna sig åt sociala aktiviteter än att spendera tid för sig själva(1).

I en ny studie framkom att affirmationer, upprepade hävdanden om att man själv är bra, värd att älskas och kommer att lyckas, som varit en central del i självhjälpslitteraturen i värsta fall till och med haft en negativ inverkan på människors lycka. Förvisso fungerade strategin för de människor som redan hade en gott eller hyfsat gott självförtroende. Men de som hade dåligt självförtroende mådde istället sämre efter affirmationerna än innan. En förklaring skulle kunna vara att affirmationerna skiljer sig alltför mycket från deras uppfattning om sig själva och därför upplevs som orealistiska och leder till motsatta negativa tankar snarare än positiva(2).

Med andra ord, eftersom vissa lyckostrategiers effektivitet beror av personlighet och andra individuella faktorer är det alltid bra att välja strategier som man känner sig bekväm med. Och om man efter ett tag märker att strategin inte passar en eller inte verkar ha så god effekt så kan det vara en god idé att prova en annan istället.

Källor:
1: Lucas RE, Le K, Dyrenforth PS. (2008) Explaining the extraversion/positive affect relation: Sociability cannot account for extraverts’ greater happiness. J Pers 76: 385-414.
2: Wood et al. (2009) Positive Self-Statements: Power for Some, Peril for Others. Psychological Science, 20: 860 - 866.

Varför bör jag mäta min lyckonivå?

Poängen med att mäta sin lyckonivå är att få bättre kunskap om var på lyckoskalan man befinner sig. Detta kan vara bra av flera skäl. Exempelvis är det lättare att fullfölja olika typer av långsiktiga förändringar om man har ett mätvärde att utgå ifrån. Värdet kan man använda som en jämförelsepunkt i framtida mätningar för att utvärdera hur bra olika lyckostrategier har fungerat för en. Lyckomätningarna ger dessutom värdefull feedback, utan feedback är det lätt att vi missar de små framsteg vi gör. Feedback gör också att vi får information om när vi inte gör framsteg och när eventuella förändringar eller byten av lyckostrategier behöver göras. Hur ofta det är lämpligt att mäta sin lyckonivå skiljer sig förmodligen mellan olika individer och personligheter. Därför är det en god idé att testa sig fram till vad som fungerar bäst för egen del. Om man känner att mätningarna är ett stressande moment och “stjälper mer än hjälper” så bör man givetvis låta bli att göra dessa.

Blir man lyckligare av en högre inkomst?

Generellt tyder i princip alla studier på att det finns ett visst positivt samband mellan en persons inkomst och livstillfredsställelse. Inom ett land är alltså höginkomsttagarna i genomsnitt mer tillfredsställda med livet än låginkomsttagare, ett mönster som verkar gälla i alla undersökta länder(1). Dock är skillnaderna ganska små och om man kontrollerar för en mängd andra faktorer förklarar inkomst endast några få procent av skillnaderna mellan människors livstillfredsställelse inom ett land(2). Det är dessutom ofta oklart vad som orsakar vad, det vill säga om inkomst orsakar högre livstillfredsställelse eller om personer med hög livstillfredsställelse har lättare att tjäna pengar. Det finns några studier där forskare har följt människor över tid för att försöka reda ut orsakssambandet. Dessa studier tyder på att en del av sambandet kan förklaras i termer av en urvalseffekt, personer som är nöjda med livet har högre sannolikhet att tjäna mer pengar(3). Orsak och verkan mellan inkomst och livstillfredsställelse går alltså åt båda hållen och det finns studier som tyder på att den högre livstillfredsställelse som orsakas av en inkomstökning försvinner för de flesta människor efter en tids anpassning(4).

Hur ser det då ut med kopplingen mellan inkomsten och lyckans affektiva komponent? Upplever människor mer välmående i sina liv ju rikare de är? Studier som mäter momentant välmående är än så länge ganska ovanliga men de som gjorts tyder på att sambandet är svagare än för livstillfredställelse både inom länder och mellan länder. I en berömd studie av välbefinnandet under en dag bland arbetande kvinnor i Texas var sambandet i princip obefintligt(5). Dessutom har nya studier med liknande metoder i både Frankrike och Tyskland funnit liknande resultat(6-7). Hur bra eller dåligt människor känner sig till vardags är alltså i väldigt låg utsträckning relaterat till vilken levnadsstandard de har, eventuellt kanske det inte finns någon koppling alls i länder där de materiella basbehoven är uppnådda. Framtida forskning kommer förhoppningsvis att kunna besvara den frågan mer precist.

Källor:
1: Stevenson, Betsey and Wolfers, Justin. (2008) Economic Growth and Subjective Well-Being: Reassessing the Easterlin Paradox. IZA Discussion Paper No. 3654.
2: Argyle, M.( 1999). Causes and Correlates of Happiness. In Well-Being: The Foundations of Hedonic Psychology, eds. D. Kahneman, E. Diener & N. Schwarz. New York: Russell Sage Foundation.
3: Lyubomirsky, Sonja, Laura King, & Ed Diener. (2005). “The Bene¬ts of Frequent Positive Affect: Does Happiness Lead to Success?” Psychological Bulletin, 131(6): 803-55.
4: Di Tella, Rafael, John Haisken-DeNew, and Robert J. MacCulloch. (2007). “Happiness Adaptation to Income and to Status in an Individual Panel.” NBER Working Paper, no. 13159.
5: Kahneman, Daniel, Alan B. Krueger, David Schkade, Norbert Schwarz, and Arthur A. Stone. 2006. “Would You Be Happier If You Were Richer? A Focusing Illusion.” Science 312, no. 5782: 1908-10.
6: Knabe, Andreas, Raetzel, Steffen, Schöb, Ronnie and Weimann, Joachim. (2009) Dissatisfied with Life, but Having a Good Day: Time-Use and Well-Being of the Unemployed(April 1, 2009). CESifo Working Paper Series No. 2604.
7: Krueger, A., D. Kahneman, D. Schkade, N. Schwarz, and A. Stone (2009): “National Time Accounting: The Currency of Life”, in A. Krueger: Measuring the Subjective Well-Being of Nations: National Accounts of Time Use and Well-Being, NBER, forthcoming.

Vad är lyckoforskning?

Lyckoforskning är ett forskningsområde som ryms inom flera vetenskapliga fält, primärt inom psykologin men på senare tid har området blivit allt större även inom sociologin och nationalekonomin. De flesta studier inom forskningsfältet bygger på enkätundersökningar och är av kvantitativ karaktär, det vill säga, med hjälp av olika statistiska metoder försöker man kartlägga vilka faktorer som samvarierar med människors lycka. Exempel på sådana faktorer är personlighetsdrag, livsvillkor, attityder och värderingar. Inom lyckoforskningen intresserar man sig främst för hur faktorerna påverkar människors livstillfredsställelse samt välmående/välbefinnande. Inom neuropsykologin studerar man även hur dessa lyckokänslor är kopplade till olika processer i hjärnan.

Var kan jag läsa mer om personliga lyckostrategier?

En bra bok om personliga lyckostrategier är Sonya Lyubomirskys Lyckans Verktyg (The How of Happiness). Martin Seligmans Verklig Lycka kan också vara läsvärd. Bland våra lästips tipsar vi förutom om dessa också om litteratur som behandlar lyckoforskning generellt.

I vår länksamling ger vi även tips på ett flertal websidor om såväl personliga lyckostrategier som lyckoforskning. Speciellt driver Martin Seligman och hans medarbetare hemsidan happier.com. Där kan man inte bara testa sin lyckonivå utan även online guidas genom flera olika lyckostrategier som testats och förordats av han och hans medarbetare. Dock kostar verktygen där en viss summa pengar att använda för den som vill fortsätta utöver testperioden som är gratis.

Inga kommentarer

Inga kommentarer ännu.

RSS för kommentarer till det här inlägget.

Tyvärr, kommentarformuläret är för närvarande avstängt.

Drivs av Wordpress